Recension: Lego Batman: Legacy of the Dark Knight

Det råder sällan brist på entusiasm när nya storspel utannonseras i spelvärlden. Ofta räcker det med en välpolerad rendering eller en kortfattad lista med utlovade funktioner för att communityt ska drabbas av akut köpfeber.

Men i takt med att utvecklingen fortskrider brukar verkligheten hinna ikapp; kompromisser avslöjas, kontroversiella designval visas upp och den initiala peaken av hype planar ut till en mer sansad förväntan.

Med Lego Batman: Legacy of the Dark Knight har utvecklingsteamet på TT Games lyckats med det till synes omöjliga. Istället för att mattas av har förväntningarna accelererat i en stadigt stigande kurva ända sedan den första avtäckningen. Genom att presentera den ena ambitiösa funktionen efter den andra har utvecklarna lyckats charma en anmärkningsvärt bred målgrupp.

Det spelar ingen roll om du är en hängiven Lego-samlare, älskar Christopher Nolans filmtrilogi, spenderar onsdagar i den lokala serietidningsbutiken eller fortfarande ser tillbaka på Rocksteadys ikoniska Arkham-trilogi som genrens absoluta höjdpunkt – det här spelet har designats med just dig i åtanke.

Efter att ha tillbringat otaliga timmar i denna digitala tolkning av Gotham City kan vi konstatera att TT Games inte bara har byggt ett välfyllt äventyr, utan potentiellt det mest kompletta licensspelet i studions historia.

En kärleksfull hyllning till Batmans mångsidiga historia

Varje storslagen saga måste börja någonstans, och för Bruce Wayne innebär det som bekant en återvända till de fundamentala rötterna. Spelet kastar oss direkt in i den välkända men ack så tragiska berättelsen om hur ett älskat ensambarn förvandlas till en föräldralös hämnare i Gothams mörkaste gränder. På pappret kan tanken på ännu en origin-historia om Batman kännas aningen tröttsam för den som har följt karaktären genom åren. TT Games lyckas dock navigera runt detta genom att utforma introduktionen som en interaktiv och djupt engagerande mekanisk handledning. Den sätter omedelbart tonen för spelets unika struktur.

Ett kreativt sammelsurium av olika förlagor

Det som verkligen särskiljer berättandet i Lego Batman: Legacy of the Dark Knight är dess totala oräddhet inför att blanda fritt från Batmans mångåriga tidslinje. Utvecklarna har valt att helt ignorera kronologisk ordning till förmån för maximal tematisk underhållning.

• Filmtrilogierna: Spelets prolog andas tungt av Christopher Nolans filmiska estetik, komplett med ett stort fokus på Ra’s al Ghul och skuggornas sällskap, samtidigt som designelement från Tim Burtons klassiska gotiska visioner sömlöst vävs in i strukturen.
• Moderna tolkningar: Väl ute på Gothams gator skiftar atmosfären märkbart och drar tydlig inspiration från den mörka TV-serien Penguin, för att i nästa sekund leverera sekvenser som fans av Matt Reeves The Batman kommer att avguda.
• Kosmetiska skatter: Mellan de narrativa uppdragen belönas spelaren konstant med upplåsbara dräkter, ikoniska prylar och historiska karaktärer hämtade från universumets mest obskyra hörn. Även för den som betraktar sig själv som en genuint påläst Batman-entusiast finns det gott om överraskningar som kräver djupdykningar i seriehistorien för att identifieras.

Utöver de rena DC-referenserna har utvecklarna även kostat på sig att strössla spelet med populärkulturella blinkningar utanför serietidningsvärlden. Bland annat bjuds det på en synnerligen elegant passning till filmen American Psycho – en detalj som naturligtvis flyger helt under radarn på den yngre målgruppen, men som ger en extra krydda till den vuxna publiken.

Spelmekanik med rötterna i Arkham-serien

Trots de vuxna referenserna och det stundtals överraskande tunga anslaget är det viktigt att poängtera att spelets fundament i grunden är anpassat för en yngre publik. Detta märks i synnerhet på svårighetsgraden. Spelet erbjuder tre olika nivåer, och under vår testperiod på den mittersta nivån – samt under utvärderingar av den svåraste – upplevde vi aldrig att striderna utgjorde något genuint hot mot överlevnaden. Om du besitter normal spelerfarenhet är vår starka rekommendation att vrida upp svårighetsgraden till den högsta direkt. Det gör upplevelsen betydligt mer engagerande utan att för den sakens skull bli frustrerande.

Klossbaserad ekonomi och multiplikatoreffekter

För den som har spenderat tid med tidigare speltitlar från TT Games kommer mycket av grundstrukturen att kännas bekant. Den grundläggande spelbarheten kretsar kring att attackera omgivningen och hoppa fram i miljöerna. Det mekaniska fokuset ligger på att reducera i princip allt i din väg till småbeståndsdelar, vilket resulterar i att skärmen konstant fylls av glittrande ”studs” – spelets interna valuta.

Genom att dammsuga upp dessa klossar i ett högt tempo aktiveras multiplikatorer som drastiskt ökar din totala förmögenhet. Denna mekanik förvandlas snabbt till ett beroendeframkallande spel i spelet. Man kommer på sig själv med att taktiskt rensa områden för att hålla multiplikatorn vid liv så länge som möjligt, för att i det exakta optimala ögonblicket plocka upp de mer sällsynta blå och lila valutorna för maximal utdelning.

Ett stridssystem med oanat djup

Den verkligt stora evolutionen ligger i hur stridsmekaniken har utformats. TT Games har placerat ena foten i sin traditionella Lego-filosofi och den andra i Rocksteadys hyllade Freeflow-system från Arkham-spelen. Resultatet är en imponerande mekanisk hybrid där Batman flyger fram mellan fiendegrupper, utför vältajmade kontringar, kastar sig undan inkommande projektiler och initierar kraftfulla specialmanövrar.


Det enda egentliga kritikmålet vi kan rikta mot detta system är att spelets låga svårighetsgrad gör de mest avancerade teknikerna aningen överflödiga. Konceptet med att bygga upp långa kombinationer för att fylla en fokusmätare och därmed utlösa förödande attacker är utmärkt på pappret, men eftersom motståndet faller relativt enkelt blir det sällan en nödvändighet.

Bortsett från detta är systemet en ren fröjd att hantera. Utvecklarna har till och med implementerat fullfjädrade smygmekaniker. Du kan använda din änterhake för att positionera dig i takåsar, observera fiendepatruller och med ett enkelt knapptryck eliminera intet ont anande skurkar från ovan. Lägg därtill möjligheten att utföra ljudlösa nedtagningar bakifrån eller dra ner vakter från plattformar, i kombination med välbalanserade bossfighter, och du har en gameplay-loop som håller hela vägen till eftertexterna.

Samarbete och en expansiv öppen värld

Det råder ingen tvekan om att spelet gör sig absolut bäst när det avnjuts tillsammans med en vän via lokalt samarbetsläge (co-op). Det går visserligen utmärkt att spela igenom hela kampanjen på egen hand, men spelet innehåller sekvenser där två karaktärer måste samarbeta för att lösa pussel eller öppna dörrar. När du spelar ensam tvingas du växla manuellt mellan karaktärerna för att flytta dem till specifika platser, vilket ibland kan hacka upp det annars så fina speltempot. Med en mänsklig partner delas skärmen sömlöst, vilket gör att samarbetet flyter på ett betydligt mer naturligt och dynamiskt sätt.

Utforskande med Metroidvania-inslag

Spelvärlden i Lego Batman: Legacy of the Dark Knight är både storslagen och smart uppbyggd. Även om staden är uppdelad i distinkta sektioner där du och din partner måste hålla er inom samma zon, är varje enskilt område imponerande till sitt omfång. TT Games har sneglat på Nintendos designfilosofi när det kommer till dolda hemligheter och fyllt världen med en enorm mängd samlarobjekt.

Att hitta kompletta serier av statyer, gömda spelkort eller bonsaiträd är sällan enkelt, men mödan är nästan alltid värd besväret. Belöningarna sträcker sig från sällsynta valutor till kosmetiska föremål som används för att skräddarsy och dekorera din egen Batcave.

Ett intressant designval som skiljer detta spel från tidigare Lego-titlar är det begränsade antalet spelbara karaktärer i huvudberättelsen. Där tidigare installationer har stoltserat med över hundra valbara figurer, fokuserar detta äventyr på en mer snäv skara. För spelare nummer två innebär det att man regelbundet får byta karaktär för att matcha de specifika pussel som blockerar vägen. Vi ser dock inte detta som en nackdel; snarare bidrar det till en betydligt mer sammanhängande narrativ upplevelse och ett mer fokuserat gameplay.

Tekniskt mästerverk och atmosfäriskt ljud

Visuellt och prestandamässigt sätter spelet en helt ny standard för genren. Under vår omfattande testperiod stötte vi knappt på några tekniska defekter eller buggar, vilket är mycket imponerande för en titel av den här storleksordningen. Skärmuppdateringen är silkeslen, de visuella effekterna är slående och karaktärernas animationer är fyllda av liv och personlighet.

Känslan av att klättra upp på Gothams högsta skyskrapor, kasta sig ut i tomma intet och veckla ut Batmans legendariska mantel för att glidflyga över staden är magnifik. Det ger en nästan identisk känsla av frihet och atmosfär som vi upplevde när det banbrytande Batman: Arkham City lanserades under 2011.


Ljudbilden förtjänar ett alldeles eget omnämnande. Kompositören Simon Withenshaw har skapat ett soundtrack som är betydligt tyngre, mörkare och mer cinematiskt än vad vi är vana vid från traditionella Lego-titlar. Musiken knyter samman hela presentationen och lyfter spelet från att vara en charmig klossbygd parodi till att fungera som en genuint högkvalitativ Batman-simulator.

Slutsats och betyg

Lego Batman: Legacy of the Dark Knight är en triumf för TT Games. Det har funnits stunder under vår genomspelning där vi allvarligt övervägt att plocka fram vårt absolut högsta betyg. I slutändan är det den något för låga svårighetsgraden i kombination med att det djupa stridssystemet inte fullt ut utmanar spelaren som gör att vi håller tillbaka den allra sista marginalen.

Men låt det inte råda något tvivel: detta är det absolut bästa, mest välpolerade och engagerande Lego-spel som någonsin har skapats. Med sitt enorma djup, sina fantastiska samarbetsmöjligheter och sin enorma respekt för källmaterialet är detta ett givet köp för både stora och små teknik- och spelentusiaster.