Äntligen har vi haft möjligheten att få känna på Oculus VR’s uppdaterade version av den omtalade Oculus Rift, Virtual Reality tar ett steg framåt!

För snart ett år sedan var Teknikhype på Dreamhack Winter i Jönköping för att se vad det stora LAN:et hade att erbjuda. Bland annat testade vi den första versionen av Oculus Rift som under de senaste åren blivit omåttligt populär. I somras släppte Oculus VR en uppdaterad version av Oculus Rift som fick den enkla titeln Oculus Rift Developers Kit 2 (DK2). Precis som namnet antyder på så är Oculus Rift fortfarande i ett tidigt stadie, men nu börjar det verkligen likna något som kan säljas till konsumenter.
Nu har vi äntligen fått testa denna uppdatering och kan redan nu säga att det finns ett par förbättringar jämfört med den första modellen.

Första intrycket

Det första man möts av hos DK2 är en betydligt mer smickrande design, till skillnad från den första modellen så är den nu mer rundad vilket gör att den ser smidigare ut. Men designen kommer troligtvis ändras fram tills den skarpa versionen släpps då dessa utvecklarkit mest är tänkta för utvecklare som ska lära känna hårdvaran och veta hur man optimerar sina spel till den. Därför är det bättre att lägga fokus på komfort och spelglädje.

Redan den första versionen kändes oväntat bra på huvudet, trots den klumpiga designen så sitter både första och andra versionen bra. Detta tack vare det stabila spännet och den lätta designen. Runt kanterna sitter det vaddering som gör att den sitter mjukt mot ansiktet, tyvärr är denna vadderingen inte lika bra runt näsan vilket gör att det kan skava/trycka lite mot näsan. Vadden är en bättre lösning än exempelvis gummi som Sony valt att använda i deras bildskärmsvisir HMZ-T3W för att hålla ljuset ute. En sak vi saknar när det kommer till komfort är dock någon form av ventilation. Under den tiden jag spelade/testade DK2 så blev det rätt varmt runt ögonen, jag kan tänka mig att det kommer kännas väldigt skönt att ta av sig den efter man spelat ett par timmars intensiv speltid.

oculusrift-dk1-dk2
Oculus Rift DK1 till vänster och DK2 till höger

Bilden

Nu till den stora frågan, hur är grafiken? En av de saker vi hakade upp oss på när vi testade första versionen av Oculus Rift var grafiken. DK1 har en upplösning på 1280×800  (640 x 800 per öga), denna låga upplösning märktes av mer än väl och med DK2 har upplösningen höjts till 1920 x 1080 (960 x 1080 per öga) vilket är i lägsta laget. Skärmen är av typen SuperAMOLED och är precis samma skärm som i Samsung Galaxy Note 3, något som inte är speciellt konstigt då Samsung är med och stöttar Oculus VR.

Varför upplösningen är så viktig i Oculus Rift beror på att bilden, tack vare linserna i enheten, blir utdragen för att ge den omslutande upplevelsen man eftersträvar. Detta gör att pixlarna blir betydligt större jämfört med en traditionell skärm vilket ger ett ”svart nät” på bilden då man ser kanterna på pixlarna. Därmed krävs en högre PPI (Pixel Per Inch) som minskar ner de pixlar man ser för att få bort det svarta nätet. För att ”problemet” ska försvinna helt krävs troligtvis en skärm med 4K-upplösning, något som kräver rejält med kraft i datorn för att kunna användas fullt ut i spel. Som ni förstår så blir detta ett relativt omfattande problem då det kostar mycket pengar med en så pass högupplöst skärm, det kostar pengar med hårdvara som klarar av att spela spel i 4K och folk som spelar kräver allt bättre grafik.

Nästa år väntas den skarpa versionen av Oculus Rift släppas. Troligtvis har denna samma skärm som vi hittar i Galaxy Note 4, nämligen en SuperAMOLED skärm med QHD upplösning (2560 x 1440) vilket ger nästan dubbelt så många pixlar som hos Developers Kit 2, detta ger ett mindre svart nät men kräver samtidigt mer av hårdvaran för att kunna arbeta med den dubbla mängd pixlar.

dk2_front_small2

Känslan

Förutom upplösningen så har Oculus Rift nu också fått en sensor/kamera som förslagsvis placeras ovanför datorskärmen. Denna kameran ger en helt ny dimension till spelandet och sägs påverka kroppens naturliga reaktioner positivt. En stor nackdel med första versionen var att folk lätt blev åksjuka eller illamående. Tack vare kameran kan man nu luta sig framåt och bakåt för att ge möjlighet att se sig om på djupet i spelet och inte bara kolla runt. Såklart har inte alla spel stöd för denna nya tekniken vilket gav oss en ypperlig möjlighet att testa hur det påverkade illamåendet.

De spel som testades var Windlands, Half Life 2, Don’t let go och en Helix simulator (Lisebergs nya berg och dalbana). För att göra det enkelt för oss så går vi från sämsta till bästa och börjar med Helix simulatorn.

Helix

Årets stora nyhet på Liseberg heter Helix och naturligtvis ska denna digitaliseras (inofficiellt) för att kunna avnjutas på Oculus Rift. Resultat blev ingen höjdare, fartkänslan är sådär, illamåendet kom på bara några sekunder och växte sig så starkt att jag fick avbryta åkturen för att inte förstöra hela kvällen. Konceptet är roligt och passande nog var inte denna simulator anpassad för Oculus nya kamera vilket stämmer överens med de uttalanden som är sagt om illamående och DK2.

Half Life 2

Det tar emot att sätta Half Life 2 på andraplats, men även detta spel var inte anpassat för DK2 vilket gör att man ”endast” kan se sig runt om i spelet och inte titta i djupled. Att gå runt som Gordon Freeman på den klassiska terminalen i början av Half Life 2 och titta runt i så äkta första persons perspektiv som det går var en trevlig känsla, men även här kom illamåendet krypande efter en liten stund. Funktionen av att bara titta runt har mattats av lite, jag vet inte om det beror på att detta faktiskt mattas av relativt fort eller om det beror på att Half Life 2 testades efter de spel som var anpassade för DK2?

Don’t let go

Med den tekniska demon ”Don’t let go” fick man en bild av vad Oculus Rift är kapabel till samt en känsla av hur ögonen påverkar resten av kroppen. Don’t let go går ut på att man håller inne två knappar på (det fysiska) tangentbordet, samtidigt på insidan av dina Oculus Rift sitter du på ett kontor där obehagliga saker drabbar dig. Det svärmar flugor som försöker krypa in i ditt öra, det kommer dinosaurier som flåsar dig i örat, sen kommer det som kändes mest obehagligt (på ett spännande sätt). Från baksidan av datorn du har framför dig kommer det en stor spindel som sakta går runt, uppför tangentbordet och sedan upp på den digitala handen som ska föreställa ens egen. Det är här det riktigt obehagliga, men dock så intressant börjar! I sambande med att dina ögon registrerar att en spindel kliver på armarna, som har samma läge som ens egna, så känns det lite som att något kryper på den fysiska handen. Detta mattas av i samband med att spindeln kommer allt högre upp på armen.

Det som skiljer Don’t let go mot Half Life 2 och Helix är att man också kan böja sig framåt för att se bakom saker och ting, exempelvis skärmen som står framför än, precis som i verkliga livet. Troligtvis är det just den funktionen som lindrar illamåendet och ger hjärnan en mindre statisk dimension att bearbeta.

Windlands

Nu kommer vi till en fantastisk upplevelse, Windlands är ett färgglatt spel där man springer bland trädtoppar och utforskar den uppbyggda världen högt och lågt. Till sin hjälp har man en hookshot som skjuts ut från högerhanden och kan hitta fäste i lövverken på de höga träden. Marken är fylld av sand och någon livmätare finns det inte spår av. det fantastiska med Windland är att man kan springa och hoppa ut för en klippa eller ett träd för att sedan haka fast sig i en gren och pendla fram och tillbaka.

Windland gav en otroligt härlig känsla av frihet och känslan som kom när man missade fästet med sin hookshot va inte väntad. Det kittlade till i magen när man insåg att det blev ett fall, något som jag aldrig upplevt i ett TV-spel tidigare på detta sättet.

Summering

Sedan jag testade Oculus Rift i vintras har jag sagt att detta är framtiden, jag är beredd att stå fast vid det uttalandet då detta är något helt nytt och tar spelet till en helt ny nivå. Att sträva efter bättre grafik kan man göra i oändlighet, men att bygga något som tar spelkänslan till en ny nivå på riktigt händer inte varje år, men Oculus VR gör ett otroligt bra jobb med denna enhet och detta kommer ta spelandet till en helt ny nivå!

Tidigare artikelRecension: The Sims 4
Nästa artikelVideo: Vad ska Apple visa oss 2014?

LÄMNA KOMMENTAR

Lämna kommentar
Ange namn