En omfattande studie genomförd av Karolinska Institutet visar tydligt att barns användning av sociala medier kan påverka deras förmåga att hålla fokus.
Över 8 000 barn följdes under fyra års tid, och resultaten visar en gradvis försämring av koncentrationen bland de barn som regelbundet använde plattformar som Instagram, Snapchat och Facebook. Intressant nog fann forskarna inga motsvarande samband när det gäller datorspel eller traditionell tv-tittande.
Barnens skärmvanor analyserades under flera år
Forskarna följde barn från omkring nio års ålder och dokumenterade hur mycket tid de spenderade på tre typer av digitala aktiviteter: sociala medier, datorspel och tv. Samtidigt fick föräldrarna rapportera barnens beteenden kopplade till uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.
Det mest framträdande resultatet var att barn med hög konsumtion av sociala medier uppvisade ökande koncentrationssvårigheter över tid. Datorspel och tv-tittande gav däremot inte samma effekt, vilket forskarna anser tyder på att just sociala medier utgör en särskild typ av kognitiv belastning.
Varför påverkar sociala medier koncentrationen?
Ständiga avbrott skapar kognitiv stress
Enligt Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och en av studiens författare, är det troligen de återkommande avbrotten och det konstanta informationsflödet som påverkar barns koncentrationsförmåga. Även när inga notiser dyker upp kan förväntan på interaktion störa fokus.
Klingberg betonar att försämringen på individnivå är relativt liten. Men för barn som redan kämpar med uppmärksamhetsproblem kan denna extra belastning bli tillräcklig för att de hamnar inom gränsen för en ADHD-diagnos. På samhällsnivå skulle en timmes extra sociala medier per dag teoretiskt kunna leda till en kraftig ökning av antalet diagnoser.
Sociala medier som en möjlig pusselbit bakom ökande ADHD-diagnoser
Forskare och experter menar att dagens ökande ADHD-diagnoser delvis förklaras av bättre kunskap och minskat stigma. Men studiens resultat visar att det är möjligt att den växande användningen av sociala medier också kan spela en roll.
Barnens genomsnittliga användning av sociala medier steg markant under studiens gång – från runt 30 minuter per dag vid nio års ålder till cirka 2,5 timmar vid tretton års ålder. Resultaten påverkades inte av socioekonomiska faktorer eller barnens ärftliga risk för ADHD, vilket stärker kopplingen mellan sociala medier och nedsatt koncentration.
Studien ger en viktig inblick i hur samtidens digitala vanor kan påverka barns kognitiva utveckling. Även om effekten på individnivå är liten kan konsekvenserna bli betydande i ett större perspektiv. För föräldrar och skolor väcker resultaten frågan om hur man bäst väger teknikanvändning mot barns behov av ostörd koncentration.
