Steelrising är Spiders nya Souls liknande spel som har stor potential men som fortfarande kräver polering, kan detta få spelet att falla?
Steelrising utspelar sig under en alternativ Fransk Revolution där Kungen har bytt ut sin armé mot robotar vid namn Automats. Gatorna av Paris är fyllda av döda människor och dessa Automats som man måste slås med för att komma vidare. Under spelets gång så får man även träffa flera historiska karaktärer som Kung Ludvig XVI, Drottning Marie-Antoinette och
Man spelar som Aegis, drottning Marie-Antoinettes personliga livvakt som blivit beordrad att ta sig ut i Paris för att vara drottningens ögon i världen då hon blivit fängslad i sin herrgård av kungen. Under sina äventyr så möter Aegis flera utmaningar men även många personer som kan hjälpa med hennes uppdrag att förgöra kungen.
Combat systemet i Steelrising är väldigt simpelt. I början av spelet så får man välja mellan ett par klasser som inte spelar någon som helst roll efter de första 30-40 minuterna eftersom det går att köpa alla olika slags vapen i Vestals vilket är spelets checkpoints. Det är även där man uppgraderar Aegis, sina vapen och där man köper alla olika material och consumables som olja vilket läker dig och annat som granater med valutan Anema Essence. Varje vapen har en egen speciell förmåga som att tex. förvandlas till en sköld vilket ger lite variation till combat systemet. Det finns också tre “element” som vissa vapen och granater kan ha. Is, eld och fullmination vilket praktiskt taget är elektricitet vilket också ger en del variation.
Den svåraste punkten i spelet för mig var fram till den första bossen, där kändes det verkligen som en utmaning men efter det så var spelet nästan för enkelt.
Det finns flera olika Automats med flera olika attacker som man måste undvika för att överleva och första gången man möter en viss typ av automat så kan det vara intressant och utmanande men efter man lärt sig deras 2-3 attacker så blir det väldigt svårt att dö om man inte blir påhoppad av 5 fiender samtidigt. Bossarna är inte bättre heller. De flesta är bara större versioner av vanliga fiender men även de som inte är det är väldigt lätta och gick oftast att döda på 1-2 försök. Men även fast fienderna kan vara lätta så var det fortfarande väldigt roligt att springa runt och döda onda robotar på Paris gator.
Där jag dock hade problem med gameplay delen av spelet var kameran. Den hoppade oftast omkring okontrollerbart och gjorde platforming väldigt svårt. Men det dödade mig nästan vid flera tillfällen när jag hoppade runt i combat och kameran gjorde en 180 utan varning.
Min favoritdel av Steelrising är atmosfären. Musiken är riktigt bra på att sätta stämningen vart man än är, världen är fantastiskt designad och får en verkligen att bli insatt i spelet men där designen är mest imponerande är när det kommer till automatsen. Oavsett hur stor eller liten de än är så finns det en nivå av komplexitet som är makalös. De kunde dock tyvärr vara väldigt ryckiga vilket förstörde en del av inlevelsen.
Ett annat problem när det kom till animationer var ansikten vilket ibland kunde se rent ut hemska ut.
Förutom det så tycker jag att Steelrising är ett väldigt roligt souls liknande spel även fast de må vara lite enkelt jämfört med andra souls liknande spel men jag vet inte om jag skulle betala nära 640 kr för det, det känns inte som att storleken och komplexiteten i spelet mäter upp till detta och jag får mer känslan av att detta är ett mindre Indie-spel men med souls-andan.
