Lords of the Fallen är tillbaka och man kan väl säga att detta är en nystart för serien, en sådan som vi verkligen gillar och vill se mer utav.
I år har vi fått en hel del soulslike-spel och inte alla som riktigt håller måttet, Lords of the Fallen är dock ett som verkligen håller måttet och som gjort en rejäl nystart av spelserien som en gång i tiden kanske inte riktigt var det vi hade hoppats på.
När jag hörde första gången att Lords of the Fallen skulle få sig en reboot blev jag tveksam och förvirrad, visste inte om detta bara var en upphottad version av spelet eller om det faktiskt var ett helt nysläpp.
Redan vid spelets första riktiga trailer insåg jag att detta är något helt nytt och något mörkt, obehagligt och väldigt likt Dark Souls på ett bra sätt.
Lords of the Fallen börjar med att man ska skapa sin egna karaktär, man skapar sina egna äventyr och karaktären spelar en stor roll. Det går att välja bland flera olika karaktärsklasser som alla ha sina för- och nackdelar, men som vanligt så beror det lite på hur stor utmaning man vill få. Det finns totalt nio klasser att välja bland, så det finns garanterat något för alla.
Det som dock skiljer Lords of the Fallen mot andra spel i samma genre är att vi inte bara har en värld att röra oss på och utforska, det finns två världar parallellt som man måste skifta mellan och gör detta med ett enkelt knapptryck för att lysa med sin magiska lykta, jag trodde till en början detta skulle bli lite för mycket, men Hexworks som utvecklat spelet har gjort detta riktigt bra och tillför mycket till spelet. Bland annat om man är i ena världen och skulle dö, så hamnar man i den parallella världen, man får helt enkelt en chans till.
När det kommer till soulslike-spelen så är det oftast bandesignen och världarna som spelar stor roll, bandesignen är klockren i Lords of the Fallen, man hittar dom genvägarna man inte trodde fanns eller som man kanske såg för några timmar sedan och helt plötsligt hamnar man där man började på något konstigt sätt.
Men viktigast av allt i spel som Lords of the Fallen är helt klart striderna, känslan när man svingar sitt enorma svärd, skjuter med sin pilbåge eller bara försöker blocka med skölden. Känslan finns där helt klart, beroende vad man har för vapen så rör sig ens karaktär olika samtidigt som det finns en uppsjö av olika vapen i olika storlekar med olika förmågor.
Storyn i Lords of the Fallen är kanske inget jag riktigt fastnade för eller ens hängde med på vad som händer eller ska hända, man vill bara ta sig framåt, hoppas på att inte möta en för svår boss och fortsätta levla sin karaktär inför den sista bossen. Det går att spela i co-op med sina vänner eller med några random om man behöver hjälp med en boss eller om man bara vill spela tillsammans med någon annan, multiplayer-delen funkade bra för mig och varken lagg eller problem med anslutning.
Grafiskt tycker jag Lords of the Fallen har gjort allt rätt, ett stort tack kan vara att dom använt sig utav Unreal Engine 5 som verkligen får spelet att sticka ut och bli snyggt och detaljerat som det är. Men miljön, känslan och allt det mörka som Lords of the Fallen bjuder på har Hexworks lyckats riktigt bra, ännu större plus är kanske att det finns stora variationer till spelmiljöer, från öken, till träsk, död skog osv.
Jag var med om väldigt få buggar, prestandan i spelet höll sig bra på Playstation 5, överlag är jag väldigt nöjd med Lords of the Fallen, finns dock ett litet problem, nu vill vi bara ha mer och frågan är om samt när vi kommer få mer.
Lords of the Fallen är allt annat än ett lätt spel, det finns några riktigt svåra moment och det är kanske just där jag tycker att Lords of the Fallen brister som mest, svårighetsgraden kan bitvis vara väldigt ojämn och gå från att vara lätt eller lagom utmanande till att kännas typ omöjligt. Fördelen här är ju att man faktiskt har multiplayer att kunna luta sig på om man behöver lite stöd.
Att göra en soulslike-spel är oftast en chansning och det gäller verkligen att man gör många saker rätt, det handlar egentligen inte alltid om att spelet ska vara mörkt, svårt eller dylikt, det är känslan som spelet ger och ska ge som spelar störst roll här, speciellt ska striderna kännas tillräckligt utmanande men kanske viktigaste av allt är att man ska känna lyckan och tillfredsställd när man fått ner en boss, oavsett om det är en miniboss eller en huvudboss, känslan när detta är gjort är bland det viktigaste i spel som Lords of the Fallen.
Jag har haft och har väldigt kul med Lords of the Fallen, det finns alltid nya områden och nya hemligheten att utforska vilket gör att man vill bara se och hitta mer. Gillar man soulslike-spel och speciellt spel som Dark Souls-serien så är Lords of the Fallen helt klart ett måste.
Finns det potential att bli Game of the Year (GOTY)?
Jag vågar nog säga att det finns det, det är ett välpolerat spel som bjuder på väldigt mycket men framförallt som bjuder på många minnen och äntligen ett soulslike-spel som vi blir utmanande utav. Hexworks är en studio vi ser framemot att se mer utav framöver, antingen mer av Lords of the Fallen-världen eller bara helt nya IP.
