Fumito Ueda är mannen bakom succéerna ICO och Shadow of the Colosuss, nu är det dags för ett nytt efterlängtat spel som tagit bra många år att få färdigt efter förseningar tack vare omstruktureringar, studio problem samt helt enkelt alla odds emot sig.
Vi har fått se en hel del trailers senaste månaderna och det vi vet redan att spelet handlar om en liten pojke med en stor varelse som sin vän.
Hela spelet börjar med att man vaknar upp i en grotta bredvid denna stora varelse som heter Trico. Samtidigt som vi vaknar till hör vi en berättarröst berätta om pojken situation men inte mycket mer än så. Pojken vaknar upp och är lite lätt förvirrad då han inte kan minnas om hur han kom till denna grottan med tatueringarna på sin kropp.
Trico ligger bredvid fastkedjad och skadad. det verkar inte riktigt som att Trico litar på människan och detta med all rätt. Trico är inte bara fastkedjad utan även skadad med spjut i sig som ska göra de svårt att röra på sig.
Pojken har inga problem med att skapa sin en ny vän och med tanke på att minnet sviker en så gäller det att vinna tillbaka förtroendet hos Trico och det krävs inte mycket.
Det är här hela äventyret börjar med pojken och Trico som får vara med om en hel del äventyr och pussel att ta sig igenom. Pusslen i TLG är väldigt varierande och till en början precis som många andar spel är dessa lätta att förstå sig på och komma in i men efter ett tag kommer vi till några riktigt kluriga där vi ska ta hjälp av Trico genom att klättra på honom eller bara skjutsa en till högre höjder. Det går tyvärr inte att styra Trico på något sätt utan det är helt och hållet AI-baserat, man har helt enkelt ingen kontroll på Trico utan det gäller att lista ut vägen själv fastän man skulle vilja ha lite ledtrådar från Trico ibland.
Men TLG är så mycket mer än en massa pussel och mystisk story, här får vi vara med om hur en pojke sakta men säkert skapar en relation med denna stora varelse som är en kombination av flera djur vi annars kanske ser till vardags. Men alla dessa kombinationer gör att Trico blir så unik och relationen som skapas blir allt mer kärleksfull och utvecklarna har verkligen fått Trico att bli en verklig varelse som inte finns, låter kanske fel men är den känslan man får i TLG.
Allt från fjädrarna som täcker Trico till hur Trico rör sig genom att gå, hoppa eller visa känslor som att bli ledsen och arg. Ögonen har en stor betydelse hos Trico som oftast är så vi märker av humöret hos Trico.
Men fastän vi har helt fantastiska miljöer att ta del av och en grafik som skiljer sig mycket från andra spel så finns tyvärr ganska så många brister i TLG och det är först och främst att bilduppdateringen är rena katastrofen, speciellt när man är utomhus och inte inne i en grotta eller liknande. Även kameravinklarna kan vara riktigt krångliga ibland som att det blir alldeles för in-zoomat och det blir svårt att se sig omkring för att hitta vilket väg man ska gå. Men något som man tyvärr får leva med då TLG har en handling, en mysig handling som vi bara vill ha mer utav.
Tyvärr har The Last Guardian flera tekniska problem som vi nämnt tidigare men ändå så har vi svårt att säga att detta skulle påverka spelet alldeles för negativt. Vi har fortfarande ett magiskt äventyr framför oss med pojken och Trico som får vara med om en hel del, vi vill verkligen inte avslöja nånting om handlingen utan detta är heller inget som man kan titta på via stream eller youtube utan detta måste man vara med om själv och skapa sig en egen relation med Trico.
Omdöme
Har tio år varit värt att vänta på The Last Guardian? Ja, det tycker vi, det finns många brister i spelet men detta har ingenting att göra med varken handlingen eller miljöerna som spelet utspelar sig i utan har med kontrollerna och de tekniska aspekterna att göra.
Team ICO har gjort det igen och delat med sig av ett äventyr som vi sent kommer glömma, frågan är bara nu om vi måste vänta tio år till nästa äventyr eller om de kan vara lite mer generösa denna gången.
