Då var det dags att ännu gång spela spelet där man dör gång på gång och skapa en frustration som gör att ens omgivning håller sig borta. Bloodborne är den brutala versionen av Dark Souls-serien.
Skaparna bakom Dark Souls ett och två har nu kommit med ett nytt PS4-exklusivt spel som mer eller mindre har samma speltyp som deras tidigare spel där man får räkna med att dö en hel del OM man inte är extremt försiktig och taktisk under sitt äventyr.
Men jag har det inte i blodet att vara varken taktiskt eller ta det lugnt i spel utan jag kör på och köttar precis som i alla andra spel som detta är möjligt i. Har man inte spelat något av Dark Souls spelen tidigare (jag är en av dom) så kommer Bloodborne bli något helt nytt för en och det gäller att ha tålamod och det var faktiskt en och annan som sa det till mig med innan jag ens började spela.
Man får skapa sin karaktär själv, välja utseende, kön och mycket annat sen börjar äventyret. Det är ingen större hemlighet att spelet är väldigt mörkt och man ska inte vänta sig att solen tittar fram eller gröna skogar utan tvärtom, det heter Bloodborne så vad har man att förvänta sig.
Man spelar i staden Yharnam som det inte finns särskilt mycket av och det brinner lite var stans i staden. Fienderna som inte ser allt för friska ut och blodet som rinner längst kullstenarna skapar en miljö man helt vill hålla sig borta ifrån, men som vanligt i detta spel har man inte mycket till val utan får ta tag i det och rensa sin väg och få bort alla som är i vägen. Fienderna till en början ser ut som utsträcka bönder med högafflar och andra såkallade ”vapen”.
Själv får man börja med antingen en yxa som kan förlängas, svärd-liknande vapen eller en ”såg” tillsammans med sin pistol eller gevär. Den miljön som man får spela i Bloodborne är något vi aldrig tidigare varit med om och vi får verkligen vara med om en mörk och förstörd värd denna gången där ondska och djävulen själv trivs som bäst känns det som.
Det är en mörk värld spelet utspelar sig i men väldigt detaljerat när det kommer till miljön i sig och omgivningen, karaktärerna kan ibland se lite ”stela” men det är ändå svårt att avgöra om det är så dom ska bete sig eller om det är nån bugg.
Man får oftast frågan om Bloodborne är ett bra spel och precis som alla andra spel ute på marknaden så har även detta sina brister, men det viktigaste tror jag är att man måste gilla denna typ av spel och måste acceptera att man får räkna med att dö många många gånger samt att det inte finns allt för många checkpoints att förlita sig på. Jag är mer en person som gillar pang på och inte behöva vara så taktisk utan vill bara skjuta, slåss och hoppas på att man klarar det. Här gäller det istället att vara lite mer taktisk med sina slag och ha tålamodet att få ner fienderna en och en.
Tyvärr har vi inte testat Dark Souls-serien innan fastän många varit på oss att vi ska göra det och en dag kommer vi, men det lilla vi sett från Dark Souls och nu Bloodborne så känns det inte som att jätte mycket skiljer sig förutom annan story med annan miljö. Man ska fortfarande igenom ”dimman” innan bossarna, man ska fortfarande vara minst lika taktiskt, men miljöerna som dessa spelen utspelar sig på är helt fantastiska och man lever sig verkligen i detta, fram tills man måste göra om det 122 gånger.
Men här är det skillnad på att miljön är fantastisk och karaktärerna där karaktärerna mer eller mindre är katastrofala och ser hemska ut. Kanske är det meningen då man vill skapa en ”annorlunda” värld men då vill man ha lite mer bakgrundshistoria innan och inte behöva dumma och tycka synd om dom personerna som fick ta hand om karaktärerna i spelet.
Som vanligt när det gäller spelen är i tredje persons perspektiv så kan kameravinkeln krångla till det en hel del och det fanns sina brister speciellt vid bossarna som man kämpat så länge för och har en chans att klara innan man sliter av sig några hårstrån till.
Variationen av vapen är inte särskilt många heller, de gör skillnad när det kommer till skada och annat men hur dom ser ut skiljer sig inte särskilt mycket och man hade gärna velat se lite fler designade vapen i ett spel som just Bloodborne där vapnet är A och O.
From Software har även försökt sig på co-op som inte är dumt och kan förbättras men under den tiden som vi testade på detta så fanns det massor med brister såsom att man inte hittade spelare fastän vi vet att spelet var som mest populärt, när man väl kom in blev det lagg och tillslut blev man utslängd. Vill man spela med några av sina vänner så är det bara att hålla tummarna om att man hittar varandra då co-op väljer ut slumpmässigt vem man ska spela med. Men som vi nämnde så kan det alltid bli bättre och det är sådant som utvecklarna kan åtgärda snabbt, hoppas vi!
Omdöme
Bra-stämpel var det inge tvekan om men tyvärr var det ett väldigt svagt Bra. Bloodborne är helt klart värt att spela sig igenom men det gäller att ha tålamod och det är långt ifrån ett måste att spela Dark Souls-serien som många tidigare trott.
Här får man uppleva en annorlunda miljö tillsammans med karaktärer och en väldigt mörk story som man kanske inte är van vid men ändå vill ta sig igenom, fastän alla svordomar, trasiga handkontroller och dylikt som kan hända vid spel som dessa. From Software vet verkligen hur man ska göra en irriterad och förbannad på ett spel.
[column size=one_half position=first ]Fördelar
- Spelmiljö
- Detaljerat ljud
- Annorlunda värld
[/column][column size=one_half position=last ]Nackdelar
- Karaktärerna i spelet
- Mycket brister i co-op
[/column]