Recension: Sniper Elite 4

[av_image src=’https://www.teknikhype.se/wp-content/uploads/2017/03/sniperelite4-img02.jpg’ attachment=’25214′ attachment_size=’full’ align=’center’ styling=” hover=” link=” target=” caption=” font_size=” appearance=” overlay_opacity=’0.4′ overlay_color=’#000000′ overlay_text_color=’#ffffff’ animation=’no-animation’][/av_image]

[av_textblock size=” font_color=” color=”]
Karl är tillbaka och fortsätter att bekämpa nazisterna men denna gången i Italien.

Vi reser till Italien för att ta oss an nazister och även denna gången är det Karl Fairburne vi ser i huvudrollen som krypskytten som tydligen ingen kan stoppa, typ i alla fall.

Jag har testat Sniper Elite-spelen förr men aldrig riktigt fastnat för dem och kan ärligt talat inte säga exakt varför, något har gjort att man inte fått sugen för att fortsätta men med fjärde delen är det annorlunda, verkligen annorlunda.

Redan från start i Sniper Elite 4 får vi vara med om att ta reda på hemligheter eller rättare sagt döda några viktiga befälhavare, men detta är som sagt bara början och uppdragen längre in i spelet blir betydligt mer komplicerade.

Till en början så tyckte jag att kartan uppdragen utspelade sig på var stora, nästan lite för stora och det gjorde mig nästan mer förvirrad än hjälpte, men det ändrades ganska snabbt. När jag väl börjat förstå lite hur uppdragen är uppbyggda samt vad man ska göra så inser jag att det finns flera olika sätt att klara ett uppdrag och antingen gör man det tyst, genom att smyga eller helt enkelt vara mer ”stealth” eller så gör man som jag och använder sina aim-skills till max. När vi testar på de olika uppdragen i kampanjen inser vi ganska snabbt att hur vi än spelar så tar varje uppdrag minst 40-60 minuter så man ska räkna med att uppdragen kan ta sin tid och har sina utmaningar. Att dem är så långa kan mycket väl bero på att i tidigare spelen så klagade många på att uppdragen var alldeles för korta och nu kommer garanterat många klaga på att dem är för långa men enligt mig är de alldeles lagom för ett spel som Sniper Elite.

Men fastän att uppdragen är såpass stora, långa så kan jag inte riktigt säga att fienderna är något utmaning och AI:n är ärligt talat något av det värre vi sett i modern tid nu, blir man upptäckt man kan enkelt bara springa iväg och gömma sig för att sedan börja om på nytt med sitt smygande, det krävs alltså inte mycket och det dröjer bra lång tid innan dem upptäcker dig fastän du skulle stå framför dem. Ett stort minus där vi hade hoppats att fiendernas AI hade varit betydligt mycket bättre i dagsläget.

Men precis som i dem andra Sniper Elite så är det alltid coolt att leka krypskytt och detta under andra världskriget, men det som gör att spelet blivit såpass uppmärksammat är utan tvekan ”Bullet Kill Cam” som visar fiendens död i slowmotion och detta på alla möjliga brutala sätt, det är det avgörande skottet som visas och den kan visa allt från att man skjuter av käken på fienden till att skjuta ena testikeln(!), galet men underhållande.

Det märks att utvecklarna jobbat mycket med miljöerna som allting utspelar sig på och att man vill få till den italienska känslan i dem olika byarna samt städerna som allting utspelar sig på. Många detaljer följer med och detta spelar en väldigt stor roll från början till slut när vi spelar Sniper Elite 4. Det var längesen vi varit så imponerade för detaljerna som utvecklarna lagt på spelet och ibland känns det bara oförskämt att man springer förbi allt som utvecklarna lagt flera flera timmar på.

Ljud och dialogerna i spelet är OK, men röstskådespelarna skulle jag gärna vilja göra om lite och speciellt dem karaktärerna som försöker prata engelska med en italiensk brytning vilket låter katastrof och mer komiskt än seriöst.  Vapnen, miljöerna och alla andra detaljer till ljud finns där och att få höra ett äldre gevär från andra världskriget skjuta går inte att jämföras med något annat.

Det finns en multiplayer samt Co-op uppdrag som man kan spela med någon annan och här kan man precis som när man är själv välja att spela genom att smyga sig på fienderna eller pang på. Så fastän man kört igenom kampanjen så finns det mer speltid att ta sig an och det är ärligt talat inget vi la särskilt mycket tid på tyvärr.

Omdöme

Men fastän det finns brister här och var i Sniper Elite 4 så är det svårt att hålla sig borta och speciellt svårt att inte uppskatta all tid som utvecklarna lagt på många detaljer när det gäller det grafiska.

Att AI:n är som den är och att röstskådespelarna låter tuffare än dem verkligen är samt en brytning som får oss att skratta är något vi gärna hade sett att utvecklarna jobbat på lite extra, men frågan är då vad som ska påverkas av detta, Bullet Kill Cam? NEVER!

Sniper Elite 4 fick oss att fastna och nu ångrar man sig lite att man inte gett dem tidigare spelen en chans, men kanske från och med idag är det dags att ge Karl en chans i framtida äventyr för fler lär det garanterat bli.

[wp-review id=”25041″]
[/av_textblock]

[av_comments_list]