[av_image src=’https://www.teknikhype.se/wp-content/uploads/2017/08/Micro-Machines-World-Series-img01.jpg’ attachment=’27070′ attachment_size=’full’ align=’center’ styling=” hover=” link=” target=” caption=” font_size=” appearance=” overlay_opacity=’0.4′ overlay_color=’#000000′ overlay_text_color=’#ffffff’ animation=’no-animation’][/av_image]
[av_textblock size=” font_color=” color=”]
Micro Machines är tillbaka och det är återigen dags att sladda och tävla bland ketchup flaskor och makaroner, men är det ett koncept som håller i sig än idag?
Jag ska vara ärligt och säga att Micro Machines var ett av spelen som gick riktigt varmt på mina gamla IBM dator för bra många år sedan och när jag fick höra om denna lilla comeback blev man kanske inte helt oväntat helt varm och full av glädje.
När spelet väl hamnade i brevlådan så valde jag att starta spelet direkt i mitt PS4, jag tog mig tiden redan från dag ett då det kom in på redaktionen för att se om det kunde leva upp till mina förväntningar som var skyhöga med tanke på vilka minnen man skapat med dom tidigare spelen, ni vet på den tiden då man var 2-3 spelare på ett och samma tangentbord.
Redan från start fick man verkligen känslan av Micro Machines och allt flummigt runtomkring vilket egentligen är det som gjorde spelet till det speciella redan tidigare.
När jag väl fick igång mitt första race valde jag kanske inte helt oväntat den lilla polisbilen. Eftersom det är små leksaks bilar man kör runt med så är det i miljöer vi annars leker, lagar mat eller bara så enkelt som tvättar i. Första loppet jag körde var i ett kök där vi kastades över öppna eldar från spisen, bord med ketchupfläckar och massa makaroner som inte egentligen var i vägen utan en detalj som bara gjorde en glad och varm inombords, gamla minnen väcktes till liv.
Grafiken har som vi redan väntat oss fått sig ett rejält lyft och här är det nog mest att miljöerna runt varje bana är unik och man har nu kraften att kunna trycka in mycket mer detaljer och mekaniska lösningar som gör det hela mer roligt men samtidigt utmanande.
Just ljudet i spelet kanske inte är den mest viktiga delen där det finns röster samt kortare dialoger som bara är störande i ärligt talat i vägen för hela känslan som man skapar för spelet. Alla ljudeffekter vi har i dom olika miljöerna samt banor man kör på är toppen och det är svårt att slita sig till en början, till en början.
Banorna är oftast ganska korta och har en rätt så stor variation, det tar ungefär ett till två varv så har man i stort sett lärt sig den och det är bara att nöta för att få lite bonusar samt ta kurvan förbi ketchup fläcken.
Micro Machines: World Series kommer med flera olika spellägen, allt från att köra ett klassiskt race till att man ska eliminera varandra med olika vapen, beroende på vilken bil man använder. Där man ska eliminera varandra har man även ett väldigt kraftfullt vapen även kallat Ultimate i många andra spel. Väldigt stor fokus ligger på att spela multiplayer vilket jag egentligen ser något problem med eftersom det bli betydligt roligare och är som skapat för att möta andra spelare.
Men allt är inte bra med spelet tyvärr, det finns brister såsom att väldigt få bilar samt väldigt få banor att välja mellan. Jag hade så gärna velat kunna bygga mina egna banor så vänner kan prova på samt att man får känslan av att kontrollerna kan skilja rejält beroende på vilken bil man väljer att köra.
Det finns ärligt talat inte mycket jag kan klaga på när det gäller Micro Machines: World Series förutom lite mer material som jag misstänker dom kommer mjölka fram genom DLC samt annat extra material. Jag har det galet kul när jag spelar Micro Machines: World Series fastän det kan skapas lite smått frustration ibland, precis som i alla andra bilspel där AI:n kan vara lite överjävligt ibland.
Omdöme
Micro Machines: World Series är perfekt för både den som har och inte har spelat något med Micro Machines involverat tidigare. Micro Machines: World Series gjorde en grym comeback och jag hoppas verkligen att Codemasters kommer jobba vidare på konceptet och inte låta det dö ut ännu en gång, varför det egentligen dog första gången vet jag inte då det var en sensation både bland tv-spel men även i leksaksbutikerna.
[wp-review id=”27031″]
[/av_textblock]
[av_hr class=’default’ height=’50’ shadow=’no-shadow’ position=’center’ custom_border=’av-border-thin’ custom_width=’50px’ custom_border_color=” custom_margin_top=’30px’ custom_margin_bottom=’30px’ icon_select=’yes’ custom_icon_color=” icon=’ue808′]
[av_social_share title=’Dela med er’ style=” buttons=” share_facebook=” share_twitter=” share_pinterest=” share_gplus=” share_reddit=” share_linkedin=” share_tumblr=” share_vk=” share_mail=”][/av_social_share]
[av_comments_list]