Josef Fares är tillbaka med ett nytt spel och även denna gången fokus på co-op, men nu har har man gjort det riktigt bra på alla sätt.
A Way Out som var Josef Fares tidigare spel var ett bra spel, bra co-op men långt ifrån det dom flesta hade förväntat sig, men det är där It Takes Two verkligen visar vad den är bäst på.
It Takes Two har en intressant och kanske en story som många känner igen sig ifrån, vi spelar som småbarnsföräldrarna Cody som är pappan och gör helt enkelt för lite hemma medan mamman May jobbar för mycket och gör allt, enligt henne. Det har gått såpass långt att dom valt att skilja sig och deras dotter Rose får reda på detta, men Rose har annat planerat. Hon är lite ledsen på det sättet utan ser istället en lösning på hur hon ska ordna deras förhållande.
Hennes två favoritdockor kommer ligga i stor fokus om inte all fokus i It Takes Two, Rose har helt enkelt en önskan som hon säger tillsammans med sin kärleksbok som i sin tur ska få föräldrarna att verkligen ordna sitt förhållande, men det blir ingen enkel resa eller enkelt äventyr.
Vi får alltså spela som föräldrarna fast som blivit dockor och Rose favoritdockor, men innan vi kan gå tillbaka till våra kroppar så finns det mycket vi ska ta oss igenom, bland annat så förföljer den här kärleksboken oss som har lite olika och konstiga knep för att lösa förhållandet, men frågan är om det kommer hjälpa eller inte.
It Takes Two är ett renodlat co-op spel som jag aldrig tidigare varit med om, det finns en massa olika pussel där samarbete verkligen är A och O. Men det finns även pussel som båda parterna måste tänka till på en extra gång, men när väl lyckas med dessa pussel så är det tack vare båda spelarna och man inser hur viktigt samarbete för båda vuxna som barn.
Vi får även lite olika verktyg att jobba med i olika världar, ett bra exempel är hur Cody kastar spikar medan May har en hammare på ryggen som hon antingen kan svinga sig fram med eller banka olika saker och ting för att antingen öppna upp eller slå sönder det som är ivägen.
När jag såg It Takes Two utannonseras första gången så visste jag att grafiken är inget som kommer imponera utan det är själva spelmekaniken och storyn i spelen, men nu när man spenderat flera timmar i It Takes Two så kan jag säga att grafiken imponerar, speciellt detaljerna och dom extremt olika miljöerna som vi spelar i. Jag spelade It Takes Two på PS5 som flyter på kanske inte helt oväntat alldeles utmärkt, när vi testade co-op så körde vi lokalt vilket betyder split-screen i väldigt många fall. Det går dock att även köra co-op online om man vill.
Sen kan det även variera i spelet om man ska ha perspektivet via 2D, eller ovanifrån-vy eller helt enkelt 3D, olika pussel kräver lite olika lösningar kort och gott.
Allt ljud och alla röster i It Takes Two är verkligen i topp, det bästa och det märks tydligt att Josef och hans gäng till utvecklare verkligen har haft stor fokus på detta, det gör även att spelet känns mer levande och dialogerna i spelet mer realistiska, till exempel när Cody och May har sina tjafs så är det sådana tjafs som vi som spelare garanterat varit med om eller i alla fall hört.
Finns så mycket som jag verkligen tycker om med It Takes Two, storyn, dialogerna, äventyren, mekanikerna, fysiken, ja i stort sett allt. Det enda jag egentligen kan klaga på är att eftersom spelet är såpass linjärt som det är så kan det ibland så kan spelet ibland liksom tvinga fram en lite snabbt och man får inte utforska på något sätt. Det finns några fåtal minispel som är skapade för co-op såklart, men inte mycket mer än så, man ska helt enkelt ta sig från A till punkt B.
