Efter megasuccén Horizon Zero Dawn så har Guerilla efter 5 år släppt uppföljaren Horizon Forbidden West men kan det hålla förväntningarna?
Horizon Forbidden West fortsätter cirka 6 månader efter händelserna av Zero Dawn. Spelet börjar med en frustrerad Aloy som letar efter kopior av AI:n GAIA för att stoppa den snabbt spridande “Blight” som dödar och förgiftar allt levande som kommer i kontakt.
Desperat efter ledtrådar så ger hon sig in i The Forbidden West i hopp om att rädda världen
Medans Zero Dawns story var fokuserad på Aloy och hennes resa till att få veta vem hon är så har Forbidden West lagt mycket fokus på Aloys kompanjoner. Genom storyns gång så får man träffa både nya och gamla karaktären och ju mer man spelar och har konversationer med dom desto mer ansluter man sig till dom och tillslut så bryr man sig verkligen om dom vilket skapade några väldigt känslosamma ögonblick. Det hjälper också en hel del att karaktärernas ansikten ser och rör sig på ett mycket mer naturligt sätt än i Zero Dawn.
Världen är större än första spelets karta men den är också mycket mer tätpackad. Vart man än går så hittar man något nytt att göra och det kunde ta upp till 30 minuter för mig att ta mig till ett mission bara för att jag hela tiden stötte på saker att göra.
Klättringen i Zero Dawn va ett av dom stora klagomålen för många och det var en av sakerna som blev väldigt mycket bättre. Guerilla har också lagt till simning och dykning till spelet. Dessa saker har skapat en väldigt vertical värld vilket lägger till ett helt nytt djup till världen. Side quests i Open World spel kan oftas kännas repetitiva och nästan onödiga men den känslan fick jag inte alls från Forbidden West. Dom var skrivna väldigt bra och man blev verkligen intresserad. Man fick också meningsfulla belöningar som nya vapen och outfits som ofta var bättre än det jag hade.
Den klassiska Horizon upplevelsen är kvar i Forbidden West men nu får man ännu mer val i hur man vill spela spelet. Forbidden West har lagt till 6 olika skill trees som utökar dom olika sätten att spela på. Skill träden ger olika buffar och ultimata förmågor som kan göra allt från att ge Aloy mer skydd till osynlighet vilket är riktigt roligt att leka med. Melee systemet fick en stor förbättring med olika combos vilket gjorde det mycket roligare att ta sig an dom mänskliga fienderna som finns runt om i världen.
Grafiken i Forbidden West är helt otrolig. Allt är super detaljerat och solnedgångarna är något jag skulle kunna kolla på i timmar. Det finns två lägen att spela med. Antingen “resolution” som ger en 4k upplösning och 30 fps eller “performance” som ger 1800p och en stadig 60 fps som håller nästan oavsett vad som händer på skärmen. Jag testade dock bara PS5 versionen av spelet och vet inte hur stadig fps:en är på PS4.
Forbidden Wests soundtrack är de som verkligen knyter ihop hela paketet. Musiken passar väldigt bra in i världen och förstärker hela spelet.
Efter Zero Dawn så var mina förväntningar väldigt höga för Forbidden West men det verkar som att dom förväntningarna inte var höga nog. Forbidden West har gjort i princip allt rätt. Allt från världen till storyn är fantastiskt och det är det bästa jag spelat på länge. Det är ett självklart köp för alla som spelade och älskade Zero Dawn.
