Konkurrensverket har beslutat att avsluta sin granskning av Bergsala och flera stora återförsäljare i Sverige efter misstankar om överprissättning av Nintendo Switch 2.
Utredningen inleddes efter att svenska konsumenter uppmärksammat att priserna på konsolen och tillhörande spel var markant högre än i andra EU-länder.
Bland de anmälda återförsäljarna fanns Elgiganten, NetOnNet, Power och Webhallen – aktörer som alla fått lämna uppgifter till Konkurrensverket i april.
Prisskillnader men inga brott mot konkurrenslagen
Misstankarna handlade om potentiellt konkurrensbegränsande samverkan eller missbruk av dominerande ställning. Dock fann myndigheten inga tillräckliga indikationer på att det skulle röra sig om brott mot konkurrenslagstiftningen.
”Konkurrensverket anser inte att det finns tillräckliga indikationer på ett konkurrensproblem som skadar konkurrensen och konsumenterna för att prioritera en fortsatt utredning”, skriver myndigheten i sitt beslut.
Beslutet innebär att ärendet avslutas och inte kommer att utredas vidare. Det är också slutgiltigt och kan inte överklagas.
Svenska priser fortfarande högre än i övriga EU
Trots nedlagd utredning kvarstår det faktum att Nintendo Switch 2 är betydligt dyrare i Sverige än i flera andra EU-länder. Konsolen kostar här mellan 6 300 och 6 800 kronor, jämfört med riktpriset på 470 euro i länder som Tyskland och Irland – vilket motsvarar cirka 5 100 kronor.
Många svenska konsumenter har därför valt att importera konsolen från utlandet för att undvika det höga svenska priset.
Vem bär ansvaret för prissättningen?
Enligt Bergsala, Nintendos officiella distributör i Sverige, har företaget ingen kontroll över slutpriserna. De levererar konsolerna till återförsäljarna, som själva sätter sina priser.
Samtidigt påverkar förstås Bergsalas grossistpriser återförsäljarnas möjlighet till prisstrategi, vilket gör ansvarsfrågan komplex.
Ingen kartell eller prissamverkan bekräftad
Beslutet att avsluta utredningen ger inga indikationer på att återförsäljarna brutit mot konkurrensreglerna. Däremot visar ärendet att prissättning inom teknikbranschen fortsatt är en het fråga – särskilt när svenska konsumenter upplever sig missgynnade i ett gemensamt europeiskt prissystem.
